Att skriva en bok är en mycket trevlig resa. Det vill säga om man gillar att sitta ensam i den värld man jobbar med att skriva. Att vara författare är kanske världens mest ensamma jobb. Men ändå så underbart att sitta med alla miljöer och karaktärer och skriva om dem.

 

Lite om min bakgrund

Jag är inte författare i grunden. Har jobbat med affärsutveckling och hållit i många tal och seminarier. Där har det handlat lite grand om att berätta en historia. Skapa intresse i början, ge svar på frågor jag lyft i början och avsluta med en knorr. Har även till och från kört lite buss.

2011 gav jag ut en bok på egen hand, om en konstnär och hur han utvecklats från ung och fram till sin död. Titeln blev, “Garp, vid sidan om en konstnär”. Insåg tidigt att jag inte skulle få något förlag att nappa på den, då det var en smal nisch. Så jag gjorde allt, skrev, fotograferade konstverk och designade allt. Tryckte sen upp 300 exemplar, där jag nu bara har ett fåtal exemplar kvar av.

I början av 2017 körde jag lite långfärdsbuss till Stockholm från Dalarna. Något som gav tid att sitta och filosofera. Har alltid slukat en stor mängd böcker och kom att fundera kring varför det inte fanns några spänningsromaner kring Isis i Raqqa, Syrien.

Fick tanken att man kanske ska skriva en spänningsroman om det. Idén fick fart efter att terrordådet på Drottninggatan skedde under samma vår.

 

Tid att fundera

Eftersom jag körde långfärdsbuss, hade jag tid att fundera. Så jag tänkte ut strukturen. Handlingen skulle handla om en ung kille med invandrarbakgrund som är besviken på livet. Välutbildad men får inget jobb som matchar. Plötsligt dyker drömjobbet upp, men han hamnar hos IS i Raqqa. Dessförinnan har han träffat sitt livs kärlek, som han lämnar hemma inför toppjobbet. Väl på plats hamnar han i kaos. Lyckas påbörja resan hem. Men fastnar i nya problem. Tar sig hem och allt verkar lösa sig.

Förlagen tackade nej

En viktig del i romaner är att huvudkaraktären ska ha brister, utvecklas under resans gång och i slutet resa sig som en stärkt person. Problemen som hopar sig, ska göra att läsaren fortsätter att vända blad, bara för att se hur det går.

Med det i tanken funderade jag kring saker som skulle hända i boken. När jag kom ned med bussen till Stockholm, då tog jag baksidan på passagerarlistorna och skrev upp allt jag kommit på, under resan ned. Galet nog, utvidgade jag tanken till att det skulle bli en trilogi. Oerfaren och stöddig tyckte jag det var en bra idé.

När jag skrivit klart, trodde jag att mitt manus var perfekt. Jag kontaktade förlag som givetvis tackade nej. Jag skickade säkert till ett hundratal förlag. Väntade tre månader på att förlaget skulle svara, men fick alltid nej. Lyckades under resans gång skicka till förlag som sagt nej tidigare som då kommenterade att de sagt nej tidigare. Manuset var inte klart, jag hade råmaterialet. Men det behövde putsas.

Men så kom ett ja …

När jag gett upp med förlagen som alltid sa nej, tog jag beslutet att ge ut den på egen hand. Då hade jag gått igenom texten fem gånger. Under en söndag sökte jag och hittade några nya förlag jag inte skickat till. Så jag skickade in manuset och redan nästa förmiddag hörde VD:n på Lava förlag av sig och ville ge ut trilogin om Hassan. En vecka efter skrev jag kontrakt på tre böcker.

Så hur ska man göra?

Jag ska försöka dela upp min process i delar. Det har fungerat för mig, men kanske inte för dig. Då ska du skippa mina råd. Men det är viktigt att du då vet varför. Det finns så många som sätter upp regler kring hur man ska skriva. Lär dig dem. Men skippa dem om du vet varför du gör det.

• Vad ska boken handla om? Fundera på vad som gör din speciell?
• Läs eller hellre lyssna på massvis med böcker i din genre. Fundera på vad du gillar och inte gillar och varför.
• Ha alltid med dig papper och penna och skriv ned dina idéer. Till och med i duschen på handfatet och vid sängbordet. Du tror alltid att du kommer att komma ihåg, men det gör du inte alltid.
• Skippa alla Youtube-videor om att skriva. Du blir bara vilsen av alla råd där en viss procent av texten ska vara si och så.
• Skriv, skriv och skriv. Du kan alltid skriva om. Men finns inget skrivet finns det inget att jobba med. Två av mina provläsare blev inspirerade och började själva skriva på varsin bok. Två historier som jag gärna skulle vilja läsa. Men det stannade där. De skrev början av böckerna, men har i två år väntat på inspiration.
• Är du ny och känner dig osäker, skaffa en skrivcoach och hitta samtidigt provläsare som är ärliga. Marita har en bra bakgrund, hon är lektör, redaktör och skrivcoach, allt i ett. Du får allt du behöver och processen till att få din bok utgiven går fortare.

Dags att redigera

När du kommit igång och har skrivit klart, måste du gå igenom texten igen några gånger och skriva om. I min bok, då gick jag igenom texten jag skrivit dagen innan och korrigerade. När texten var klar gick jag igenom den fem gånger. Sen skickade jag in den och lektören som läste den hade synpunkter. Efter det satte förlaget inlagan och jag gick igenom texten fyra gånger och korrigerade fel i texten. Vid det läget insåg jag att allt handlar om att skriva och sen skriva om och slutligen korrigera texten.

Så hur gjorde jag?

Jag funderade i bussen på handlingen och skrev ned allt när jag hade möjlighet. Kladdade ned baksidan på säkert 200 passagerarlistor, när jag kom fram till Stockholm.

När jag tyckte att jag hade något att börja jobba med, då skrev jag ned varje kapitel som skulle vara med i boken på små urklippta kort. Varje kort innehöll vad kapitlet skulle handla om och varför det skulle vara med. Då kunde jag flytta om korten och handlingen. Sortera bort det som inte tillförde något.

Sen hade jag möjlighet att sitta längre perioder och skriva. Skrev så att tangentbordet glödde. Väntade inte på inspiration till att skriva, då kan det ta tid, något som inte kommer att hända. Började varje skrivpass med att läsa igenom det jag skrivit tidigare och korrigera det, då fick jag inspiration att fortsätta skriva på handlingen.

När texten var klar, började jag om och försökte samtidigt korrigera grammatiken (är usel på det). Men jag hade historien. Och det finns redaktörer som kan hjälpa till med språket. Som jag sagt tidigare, har du en bra historia som du skrivit, så kan man alltid korrigera.

 

Fånga upp saker i ditt liv

En annan sak som kan hjälpa dig är att fånga upp saker som händer i ditt eget liv. I “En man som heter Ove” inleds början av boken med att Ove står i kö och ska köpa en sak i affären och hamnar i diskussion. I sommarpratet berättar Fredrik Backman om att han stått i en kö i en butik och upplevt det hela. Och sedan tagit med det i sitt manus.

Så fånga upp saker som hänt. Miljöer du kan beskriva. I min första bok om Hassan är han på ett hotell där det växer en stor palm i mitten av hotellet. En palm som dessutom sträcker sig flera våningar upp. En provläsare tyckte att jag tänkt ut nått bra. Men jag hade ju varit där.

Sen finns en detalj som kanske inte fungerar för alla. Men när jag skriver, då spelar jag upp händelserna i min hjärna, som att det vore en film. Fångar upp miljöerna jag ser och alla dialoger. Då blir det som att jag kopierar och skriver ned det jag ser.

Min triologi

Hur går det då med min trilogi? Det visade sig vara bra trots ångesten efter att jag skrivit bokkontrakt.

Den första boken, “Några få sekunder”, startar upp allt och man lär känna karaktärerna. I bok två jagar säkerhetstjänsterna i världen IS kapital. Bok tre kommer att handla om när IS ombildas på olika ställen i världen och hur man kommer att jaga dem. Dessutom, i spänningsromanens format. Då kan min karaktär fortsätta i fler böcker när läsare lärt känna honom. En del förlag och agenter vill se att du kan fortsätta skriva nya böcker. Inte en som tar slut och sen inget mer. Så har gärna idéer om en fortsättning när du pitchar dem.

Samtidigt, det jag skriver om när det gäller illegal oljeförsäljning i boken är känsligt. Därför skriver jag under pseudonym. Kan du undvika detta så gör det. En hel del förlag vill inte ge ut böcker under pseudonym.

En angenäm sak inför lanseringen var att förlaget beslutade om att ge ut den första boken i tryckt format inför julförsäljningen. I avtalet jag skrev på var det tänkt att den först skulle komma igång som ljudbok och ebok. Om den inte skulle sälja, då skulle jag få tillbaka rättigheterna att ge ut den som tryckt bok. Som jag förstått det så handlar det om att förlagen vill minimera kostnaderna för utgivning. Blir det inte en populär bok, då sparar de pengar på att inte trycka den.

Nu kommer min första bok om Hassan, “Några få sekunder”, att finnas hos många bokhandlare. Bland annat på Adlibris i Sverige, Norge och Finland. Men även på Bokus och Akademibokhandeln.

 

Mitt sista råd

Men som sista råd, skriv, skriv och skriv. Du kan aldrig jobba med det som inte är skrivet. Har du dessutom en skrivcoach med under resan kan du få värdefulla råd allteftersom du skriver.

Mer info om boken hittar du här.

Läs fler gästbloggar

Mattias Edvardsson svarar på frågor