Att hantera refuseringar

När man får en refusering kan det kännas tungt, men man kan också tänka så här: någon läste mitt manus. Någon tog sig tid att sitta ner och läsa just mitt manus. Hur coolt är det? Så stålsätt dig inte för refuseringar, utan fokusera på de möjligheter som kan uppstå när du skickar iväg din bok till förlag.

Även om någon tackat nej, kan någon annan tacka ja. Hur någon reagerar på din text är subjektivt. Det viktiga när du skickar iväg ett manus är att du känner att du gett ditt allt (du har suttit ner och kramat ut blod på pappret, som Hemingway sa, och du har skrivit om och redigerat ditt manus hundra gånger).

Jag skickade iväg mitt första manus alldeles för tidigt. Det var inte redo att läsas kan jag känna så här i efterhand (det blev också refuserat). Efter det hade jag istället svårt att släppa iväg mitt manus. Var det riktigt färdig? Men någon gång måste man ge det vingar och skicka ut det i världen.

 

Det positiva med refuseringar

Alla refuseringar jag har fått har gjort mig tuffare. De har också fått mig att inse att förlagsvärlden är en business. Förlag vill tjäna pengar. Därför söker de böcker de känner att de kan backa 100%. Det är förståeligt. Naturligtvis tycker man att ens manus är annorlunda och fantastiskt och naturligtvis kommer de älska just den här boken. Men om de inte gör det, är de inte rätt förlag för dig.

När jag äntligen fick mitt förlagskontrakt, var det med ett förlag som älskade min roman och deras passion syntes i allt de gjorde omkring min bok. Det är oslagbart. Man vill inte att någon halvsatsar på en. Så om någon tackat nej, var det inte rätt partner för dig. Jag skriver “partner”, för man måste jobba tillsammans.

Refuseringar är också bevis på hur modig du är. Du har börjat ta dig själv på allvar som författare och det är inte helt självklart att man gör det. När du tar steget att skicka iväg ett manus säger du till världen: “Jag är redo att ta nästa steg på min författarbana”. Bara det att du faktiskt har skrivit ett helt manus ska firas i sig! Vi firar alldeles för lite i livet, så gläd dig över varje framsteg, hur litet eller stort det än är.

Hur går man vidare?

Är man ambitiös och driven så kommer man att bli utgiven förr eller senare. Ge inte upp bara. Fortsätt att skriva och skicka ditt manus till förlag – men också tävlingar. Mitt eget genombrott kom till genom en tävling som dömdes av en engelsk litterär agent. Jag hade bott utomlands i många år och började skriva en bok på engelska (det finns som sagt många olika sätt att hitta sin egen väg!). Efter att ha experimenterat och skrivit om de första två kapitlen flera gånger kände jag mig äntligen nöjd och skickade iväg dem. Det ledde till ett kontrakt med en agent och senare ett förlag.

Man kan också välja att ge ut en bok själv. Vad man än gör för att nå ut med sina ord, så är refuseringar bra. De stärker dig, de förbereder dig för att bli utgiven och de gör också att du kommer uppskatta det så mycket mer när du väl håller den färdiga, nyss utgivna boken i din hand.

Jessica har jobbat inom förlagsbranschen och PR i många år. 2016 vann hon en manustävling med romanen When I Wake Up, om en misshandlad småstadslärare i södra Sverige. Vinsten ledde till att hon skrev kontrakt med en litterär agent i London och senare med brittiska förlaget Head of Zeus. Boken låg 1a på bästsäljarlistan i Australien och på plats 16 i USA. Förra året utkom hennes andra bok, What Did i Do?  som även den utspelar sig i Sverige. Jessica har bott i London och Chicago men bor för tillfället i Mellanöstern med sin man och fyra barn. Hon vill gärna uppmana andra att följa sina drömmar – det är aldrig för sent!

 

FM: @jessicajarlviauthor

Insta: jessica_jarlvi_author

Twitter: jessicajarlvi