Redigera din text

Har du tagit del av min gratisguide inför redigering – “60+ frågor & tips inför redigering?” Om inte, glöm inte att hämta den här. Om du har tagit del av den, kommer du att se att detta (och kommande inlägg om redigering) är starkt kopplade till denna guide, med syfte att fördjupa din förståelse för redigeringsprocessen.

Det här är första blogginlägget i en serie blogginlägg om redigering, och jag kommer att utgå från “60+ frågor & tips inför redigering”.

Att älska och hata redigering

När jag möter författare och skribenter märker jag att det finns olika syn på redigering. En del älskar att redigera. Jämt, på varje sida, under tiden de skriver råmanus. Andra hatar redigering som pesten: Boken ska vara färdig när den är skriven.

När jag började skriva roman i min ungdom, var jag den person som tyckte att min bok var klar när den var skriven. Önsketänkande. När jag idag tittar på den texten skulle den behöva redigeras många varv. Jag har också lärt mig mycket om skrivandet och hur man förstärker en text under de senaste tjugo åren. Ju mer man skrivit, läst och lärt sig om skrivandets hantverk, desto lättare är det att redigera, att veta vad man ska titta efter.

Ett råmanus är inte färdigt för utgivning. Långt därifrån. Detta blir du varse om du blir antagen på ett förlag. Där blir det genomgång av manuset och du kommer att få skriva om. Flera gånger. Och din bok kommer att bli starkare och tydligare för läsaren. Om du ska ge ut din bok på egen hand är det därför extra viktigt att du redigerar din text. Många varv. Du vill att din bok ska glimma. Du vill inte att läsare kommer och säger att din bok är tråkig, slarvig eller att den hade behövt redigeras ordentligt. Sådant vill du ta hand om innan boken går i tryck.

Din text växer fram

När du skriver ditt råmanus (första versionen av ditt manus) ska du inte redigera. Givetvis finns det undantag (en del författare är duktiga på att redigera under tiden de skriver på historien) men för de allra flesta är det bäst att undvika att redigera och bara skriva vidare, få historien klar; är du en person som hela tiden fastnar i redigering och går tillbaka och finputsar på kapitel ett i veckor och månader är det extra viktigt att du undviker att redigera, för annars kommer du aldrig att bli klar med din historia.

Så, när du jobbar med din text, se till att du hela tiden jobbar framåt. Redigeringen kan du göra när råmanus är klart. När du har en färdig historia har du också något att jobba med, en hel text, en hel historia (och inte enbart ett kapitel som senare kanske kommer att behöva strykas ur den färdiga historien om det inte passar in).

Ditt råmanus ska inte vara välskrivet och fantastiskt. Du kan till och med tänka på så vis att ditt råmanus får lov att suga. Riktigt jäkla kasst får det vara. Det är okej att skriva massvis med sidor som saknar gestaltning, dialoger som låter onaturliga, meningar som är inkorrekta. Det viktiga är att du skriver klart din historia (enligt statistik är det endast 3% som faktiskt gör det). Ingenting måste (eller ska) vara perfekt i det här stadiet.

Din historia växer fram medan du skriver den. Den kommer att ändras under tiden du skriver. Även om du använder dig av ett synopsis eller en outline. Ju mer du skriver om dina karaktärer, desto bättre lär du känna dem. De utvecklas och gör saker som du inte är beredd på. Därför är det onödigt att gå in och redigera i gamla kapitel. För då kan du få skriva om dessa hur många gånger som helst.

Om du inte vet med dig att du klarar av att redigera en del under tiden du skriver råmanuset, redigera inte. Vänta! Om du behöver gå in och läsa lite i din text, med syfte att komma in i historien om du tagit några dagars skrivpaus, gör det då utan att börja peta i texten. Även om du hittar “fel”, vänta med att fixa dem till senare. De kommer inte att försvinna, och du kan ta tag i dem senare.

Att inte alls redigera sin text

När jag skrev mitt första längre manus i tjugoårsåldern, gick det som på räls. Jag satt hela dagar och nätter och det flödade. Inspiration dygnet runt. Magi. Och när råmanus var klart läste jag igenom det och gjorde mindre redigering (vi pratar om ord). Vilket inte på långa vägar räckte. Men jag tyckte att det var perfekt.

Har du samma känsla med ditt manus är du gissningsvis ute på hal is. Varför? Därför att det alltid finns saker att göra i ett råmanus. Vanligtvis mycket mer än man först tror. Redigeringen tar oftast mer tid än att skriva råmanuset. Jag vet, det kan låta galet. Men det är under redigeringen som du går igenom och förfinar ditt manus, tar det till en helt ny nivå.

Det är viktigt att du lär dig att redigera, att se kritiskt på din text, att tänka att det är helt okej att skriva trams i råmanus, att det är okej att skriva sådant som du kommer att skämmas lite för i framtiden.

 

Hur börjar man att redigera?

Du har säkert hört det förr: Låt din text vila innan du börjar redigera. Det här är inte bara ett råd taget ur luften. Anledningen till att manuset ska vila är enkel: När du nyss skrivit manuset är du inne i historien, allt är tydligt för dig. När du lägger bort din text och gör något annat, kommer din hjärna att ställa om till det nya som du jobbar med, och ditt manus blir mindre prioriterat.

Därför kommer du att glömma ditt manus mer och mer, och när du efter (minst) 4 veckor (gärna mer) tar upp manuset känner du inte igen texten på samma sätt som om du hade tagit upp den dagen efter att du skrev råmanuset klart. Det blir alltså lite som att du tar fram en bok som du aldrig läst och börjar läsa den. Här är det förstås extra bra om du följt rådet att inte alls gå tillbaka och redigera under tiden du skriver råmanus, för då har du aldrig läst texten, utan endast skrivit den och därmed blir texten extra “ny” för dig.

När du nu läser din text kommer du att se var luckorna finns. Precis som om du hade läst en utgiven roman. För visst märker du om det är något som inte stämmer i en text som du själv inte skrivit? Det är precis det du är ute efter nu. Du vill se alla problemområden i texten. Du vill se om det saknas miljö i kapitel 4, om du skrivit för mycket dialog i kapitel 7 och 16, om du behöver skriva till två kapitel för att läsaren ska förstå varför farmor Ester vill mörda sin bror.

Att ta paus från råmanuset är alltså det första du gör. Minst fyra veckor. Helst 6-8 veckor. Under tiden kan du gärna jobba med en annan text, några kortare noveller eller skrividéer du har. Läs många böcker, vilket kommer att utveckla dig. När du knappt minns att du skrivit manuset, då tar du fram det.

Ps. Hämta din gratis pdf om redigering här.