Jag har alltid tyckt om att skriva men hade inte en tanke på att bli författare som barn och ung. Min förhoppning var länge att jag skulle bli journalist eller psykolog, det slutade i att jag bestämde mig för att bli journalist.

Så blev det nu inte utan jag blev kulturvetare och sedermera polis. Livet tar märkliga vägar ibland. Ett val leder till ett annat. Under livets gång gör vi många val som resulterar i ytterligare val och så fortsätter det i en lång kedja av beslut och händelser, med ibland helt oväntade effekter.

Vägen mot att bli författare

Ett sådan beslut var att gå en distanskurs i journalistiskt skrivande. Året var 2006 och jag hade varit polis sedan 1991, med avbrott för att driva ett jazzhak under ett år, 2003-2004. Min längtan efter att få jobba i ett kreativt yrke drev mig mot journalistiken. Min lärare på journalistkursen väckte ytterligare en kreativ ådra, när han sa: “Varför skriver inte du deckare, du har ju ett sånt språk?”

Detta var på våren 2006. I slutet av sommaren satte jag igång och skrev Vit syren, som blev min första roman. 2016 gav jag ut den på ett litet förlag, en månad senare ville Bokfabriken köpa upp rättigheten till den. 2017 kom Vit syren ut i ny tappning. Därefter har ytterligare sex böcker i samma serie, med huvudkaraktären Sara Vallén, kommit ut på samma förlag. Mitt första manus blev alltså också min första publicerade roman. Sara Vallén är kommissarie på Lundapolisen. Vit syren handlar om brott, men samtidigt om utsatthet.

Sex av mina sju böcker i Sara Vallén-serien kommer också ut internationellt på sju språk via Saga originals.

Disciplinerad författare

2021 i oktober sa jag upp mig från min tjänst inom socialförvaltningen i en liten kommun i Skåne och har sedan dess försörjt mig på mitt författande. Att ha förmånen att kunna försörja sig som författare, är inte alla förunnat. Samtidigt ställer det också högre krav på mig som människa och författare och jag skriver i princip varje dag året runt, med undantag från några veckors semester och inte ens då kan jag släppa skrivandet helt.

 

Så jobbar jag

Jag är en oerhört disciplinerad författare och det krävs om jag ska kunna producera så mycket som jag vill och ska.

Normalt går jag upp på morgonen som för att gå till jobbet. Jag klär och sminkar mig, äter frukost och borstar tänderna. Sen sätter jag igång. Att vara författare innebär hårt arbete och fullt fokus.

En stor del av jobbet består också av research, även om jag inte använder allt jag får veta och lär mig. Kunskaper ger mig också möjligheten att göra avvikelser medvetet. Det kan låta som en paradox, men är det inte.

Normalt skickar jag in min text till förlaget först när råmanus är färdigt. Ibland tar jag dock hjälp av en manuscoach eller någon som är expert på ett visst område. Oftast gäller det när jag känner mig osäker på något – antingen expertområdet eller på själva manusets upplägg.

Ibland hamnar jag i stiltje, jag kommer inte loss eller känner mig trött. Då kan jag också be om hjälp av en manuscoach. Men det kan också räcka med en eller två dagars vila från manusarbetet.

Verklighet och fiktion

Allt jag skriver om tar avstamp i verkligheten, men är alltid fiktion ändå. Både i mitt yrkesliv som polis och inom socialtjänsten har jag fått ovärderliga erfarenheter och kunskaper som jag kan använda i mitt skrivande. Inspirationskälla är mitt aldrig sinande intresse för samhälle, strukturer, sociala och politiska frågor.

Men inspirationen kan också komma från mina författarkollegers böcker. Genom att läsa lär man sig också mycket om manusskrivandets alla möjligheter och svårigheter. Jag hinner tyvärr inte läsa så mycket eftersom jag ska skriva många böcker per år, men jag lyssnar, oftast på kvällarna. Läser gör jag emellanåt och kan blanda läsandet med lyssnandet.

Jag har mina favoritböcker, som jag ofta har återkommit till. De flesta är böcker som jag levt med sedan tonårstiden. Men ska jag tipsa om någon, så är det Bat Seba av Torgny Lindgren eller möjligen Kung Salomons ångest av Emile Ajàr.

Ljudböcker

Mina romaner är absolut störst på streamingtjänsterna, alltså i ljudboksformat. Det har självklart ändrat mycket av mitt sätt att tänka, när jag skriver. Egentligen har det inte med kvalitet att göra, men det påverkar absolut sättet att skriva, tycker jag själv. Jag tänker till exempel på att i dialoger lägga till vem som säger något, eftersom det är betydligt svårare att hänga med i ljudbok än när man läser själv.

Att ha författarskapets som livsstil ställer ganska höga krav på en när det gäller prestation. Särskilt som man måste producera för att sälja. Idag är branschen oerhört snabb och strömmen av nya böcker mycket stor. När jag började för sex år sedan, var kraven på produktion inte lika höga, och framför allt drunknade inte de böcker som publicerades så snabbt då, som nu.

 

Redigering

För mig har författarskapet inneburit ett lyft och jag älskar att skriva och redigera. De två faktorer som gör att det kan kännas jobbigt är kravet på prestation och risken att mina böcker inte blir upptäckta av läsarna. Jag vet att många tycker att redigeringen är en jobbig process. Men det är det inte för min del. Jag tycker snarare att det är en av de roligare delarna.

En annan del i författandet som jag tycker är rolig och givande, är att forma karaktärer. Det är inte helt enkelt, men stimulerande just för att det till stor del innebär en utmaning.

Favoritkaraktärer

Mina favoritkaraktärer är Sara Vallén, Rita Anker, Torsten Venngren från Sara Vallén-serien och Rakel Vrede från min nya serie som började med Irrvägar.

Sara och Rakel är karaktärer med helt olika personligheter. Bara det har varit roligt. Men behöver inte vara rädd för att skapa motsatser, snarare får det en att utvecklas som skribent. Sara är energisk, snabb och ganska säker, men har också sina ärr. Rita Anker är en tuff polis, med mycket humor och Torsten Venngren är en vänlig och kompetent polis med öga för andra. Rakel Vrede är en enstöring, men redan i första boken börjar hon se sig själv från ett annat håll än tidigare. Jag tycker om hennes karga och ganska bitska sätt. Karaktärerna bär liksom historien, därför är de så viktiga.

 

Synopsis

Många författare jag känner skriva långa och noggranna synopsis. Jag har inte tålamod till det. Jag har en idé, skriver en A4-sida synopsis, som jag ändå ändrar under skrivandet. Hittills har jag inte hållit fast vid ett enda av mina ändå väldigt korta och usla synopsis.

Marknadsföring

När en roman väl är färdig och ska ut på marknaden sköter förlaget oftast marknadsföringen, men självklart hjälper jag till med det. Jag använder Facebook och Instagram men även Youtube.

Till min senaste roman Irrvägar köpte jag också in en trailer, fotograf Selina Malik gjorde den.

 

Irrvägar – min senaste roman

Irrvägar var enormt rolig att skriva, kanske främst för att det var något nytt och för att jag blev så förtjust i karaktären Rakel Vrede. Generellt tyckte jag faktiskt inte att den var jobbig att skriva alls. Kände mig både nöjd och glad när den var klar.

Irrvägar startar med att en bomb smäller av vid Sankt Petri kyrka i Malmö. I kyrkan har precis ett möte mellan judar, muslimer och kristna avslutats. Idén fick jag när jag läste om att Sankt Petri kyrka firade 700 år samt att förintelsekonferensen precis skulle gå av stapeln.

Men Rakel Vrede jobbar inte på Säpo, som alltid utreder terrorbrott, därför fick hon ett mord på sitt bord, en ung syrier som är släkt med imamen som dött i bomben mot kyrkan.

Irrvägar släpptes den 30 augusti i år.

 

Ny bokserie

Just nu skriver jag på första boken i en ny serie. Den handlar om en man som bär på flera trauman efter att ha varit på mission (som militär) i Bosnien. Romanen innehåller dels en berättelse om ett brott, dels delar om hans vistelse i Bosnien. Det är första gången som jag har en manlig huvudkaraktär. Det är verkligen utmanande, men också intressant och spännande.

Drömmer du om att bli författare?

Om du drömmer om att bli författare, så kommer här tre tips som i alla fall jag har haft med mig:

1. Vad vill du berätta? Vad ska romanen/novellen handla om? Har du det klart för dig, kommer det att gå lättare.
2. Vem ska bära berättelsen? Forma din karaktär, lär känna hen. Du behöver inte berätta allt om personen, men du ska ha kännedom om hens historia, personlighet.
3. Skriv, skriv och skriv. Kritisk granskning kan man göra efteråt. Problemet med att hela tiden vara kritisk mot sin egen text är att det stoppar skrivandet, Så. Skriv, skriv och skriv.

 

Här hittar du Cecilia Sahlström

Instagram

Facebook privat

Facebook offentlig

Youtube

 

 

Vill du läsa fler inlägg från författare? Kika på dessa:

Har du fått refuseringar? Jättebra!

Från refuserad till författare på heltid

Stina Jackson svarar på frågor

Ge aldrig upp!